Depressiva tillstånd

• Nedstämdhet
• Viktförändringar (uppgång eller nedgång)
• Klart minskat intresse och minskad glädje över aktiviteter
• Rastlöshet eller motorisk tröghet (utan fysiska orsaker)
• Skuldkänslor eller värdelöshetskänslor (obefogade)
• Svaghetskänslor eller brist på energi
• Minskad tanke eller koncentrationsförmåga
• Återkommande tankar på döden

Dystymi och melankoli

Det finns också andra former av depression. En mildare variant kallas för dystymi och en grövre variant kallar vi för melankoli. För att få diagnosen dystymi räcker det med att ha upplevt två av följande symptom: nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, sömnrubbningar, energibrist, hopplöshetskänslor och minskad eller ökad aptit men de måste ha upplevts i minst två år. För diagnosen melankoli gäller att personen s förmåga att känna lust eller glädje vid dagsaktiviteter i stort sett helt försvunnit och man känner sig inte ens tillfälligt bättre då något positivt inträffar.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom kallas också för manodepression eftersom detta är en sjukdom som varvar perioder av depression med perioder av mani. Mani är nästan som depressionens motsats. Individens självkänsla blir förhöjd, sömnbehovet minskar och det kan upplevas som om tankarna bara rusar genom huvudet. Personen kan upplevas som mer pratsam, mer lätt distraherad och mer målinriktad. Under den maniska perioden mår man oftast mycket bra och hänger sig speciellt åt lustbetonade aktiviteter men dessa perioder kan vara minst lika krävande för anhöriga som de depressiva perioderna. Den drabbade kan starta upp projekt som inte har någon egentlig verklighetsförankring och sätta både ekonomi och hälsa på spel.

Orsaker till att man drabbas av depressiva tillstånd

Vid studier har det visats att olika genvarianter har betydelseför hur lätt en människa utvecklar depressiva sjukdomar. Men genernas betydelse är olika stor för olika sjukdomar exempelvis kan man se att bipolär sjukdom till mycket större grad än egentlig depression påverkas direkt av våra gener. Man har också påvisat att moderns psykiska hälsa under graviditeten, negativa barndomsupplevelser och ihållande stress är nära sammankopplat med de depressiva tillstånden.

En individs gener utgör en mall för hur just den individen ska kunna se ut och bete sig men det finns flera olika variationer av den här mallen. Epigenetik kallas den forskningsgren som fokuserar på hur miljöpåverkan kan leda till att generna uttrycks på olika sätt hos individer (exempelvis kan miljön avgöra om en gen ska slås av eller på i en viss typ av celler). Hur generna uttrycks påverkar sedan den enskilda individens egenskaper. Vad gäller depression har forskare påvisat att råttbarn som tidigt i livet varit borta från sin mamma i mer än tre timmar om dagen i mycket högre utsträckning än andra råttor utvecklar depression som vuxna. Men de har också visat att denna skadliga miljöpåverkan kan motverkas om råttbarnet senare i sin utveckling får ett bättre omhändertagande. Forskare tror att miljöfaktorer, så som en frånvarande moder, påverkar oss på en genetisknivå och skapar hormonella rubbningar som kan leda till att affektiva sjukdomar så som depression bryter ut.

Behandling av depressiva tillstånd

Vid depression används en mängd olika terapimetoder och den ena utesluter inte den andra. Vanliga terapier som erbjuds är kognitiv beteende terapi och samtalsterapi. Det viktiga är att man hittar en metod som fungerar för en själv och att man inte går på myten att det kommer ta minst ett år innan man märker några resultat.

De mediciner som oftast används ökar mängden serotonin eller noradrenalin i synapsklyftan, de tillför alltså inte ämnet i sig utan gör att kroppen bättre kan utnyttja de ämnen som den själv skapar. Detta är bra eftersom man alltså inte får någon ”kick” av medicinerna utan man kan enbart tas upp till en normal nivå och därför är beroenden inte ett problem. Vid medicinering av bipolärsjukdom används främst litium vilket är en medicin där rätt dos är av största vikt för att undvika farliga och påfrestande biverkningar.

För den som lider av bipolärsjukdom, en svår depression, är självmordsbenägen eller som inte svarar på annan behandling erbjuds även elektrokompulsiv behandling, ECT. Vi har genom att föra ström genom områden i hjärnan behandlat depressionstillstånd ända sedan 1938. Tidigare har denna metod inte framställts som särskilt human men idag betraktas den som en skonsam och effektiv behandling med få biverkningar. Trots att behandlingen funnits en mycket lång tid vet vi faktiskt inte exakt hur den hjälper den sjuke men det finns studier som tyder på att den ökar nybildningen av celler i hjärnan samt frisätter viktiga kemiska ämnen.