Människor utövar ständigt, medvetet och omedvetet, kontroll gentemot varandra. I varje grupp finns det normer som individen måste följa för att inte få reprimander från gruppens övriga medlemmar. I socialpsykologiska experiment har det visat sig att individen kan gå mycket långt för att inte stöta sig med gruppen. Så varför har gruppen så stark påverkan på oss? Sedan miljoner år tillbaka har gruppen varit av största vikt för den enskilda människan då denne inte har klarat sig utan gruppen. Då gruppen bestraffar oss och hotar oss med uteslutande så utlöser det en primitiv ångestkänsla som får oss att agera på ett sätt som gör att gruppen återigen skall acceptera oss. En annan tanke kring varför vi omformar våra beteenden efter gruppens vilja är att vi ser gruppen som en del av oss, gruppen är viktig för vår känsla av identitet, och vi vill inte känna oss splittrade som personer.

När individer i en grupp blir allt mer lika till följd av grupptryck så kallar vi det för konformitet. Om toleransen för avvikande beteenden är liten i gruppen och den sociala kontrollen är stark så blir graden av konformitet hög.

Salomon Asch konformitetsexperiment

Salomon Asch gjorde i mitten av 1900-talet ett experiment för att se om man kunde få vanliga människor att hävda något de själva inte tror är sant endast pga. det sociala trycket en grupp utövar. I den första delen av experimentet lät han samla sju till nio personer i ett rum. Han visade dem ett kort med tre olika långa streck på samt ett kort med bara ett streck på. Sedan bad han personerna att en efter en berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som strecket på kort två. Den här uppgiften var så pass enkel att utföra att nästan ingen av försökspersonerna svarade fel. Denna del av försöket var en kontroll för att se hur människor lyckades med uppgiften då inget grupptryck utövades. Vid nästa del av experimentet ändrade Asch på förutsättningarna. Försökets utförande var detsamma, sju till nio personer i ett rum vars uppdrag var att berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som det på kort två. Men denna gång var alla utom en av deltagarna vidtalade i förväg och Asch hade instruerat dem gällande hur de skulle svara. Tanken var att se hur den ovetande personen skulle svara om alla andra personer i rummet gav ett felaktigt svar. Han fick följande resultat: en fjärdedel av försökspersonerna visade sig vara helt självständiga och föll inte för trycket, en fjärdedel av försökspersonerna var osjälvständiga och gav helt efter för det sociala trycket, övriga gav samma felaktiga svar som gruppen vid ett eller ett antal tillfällen.

Efter att experimentet genomförts intervjuade Asch deltagarna för att undersöka varför de gett efter för det sociala trycket. Han fick då olika typer av svar; vissa menade att de börjat tvivla på sina egna ögon, de menade att det helt enkelt måste vara de som hade fel eftersom att de övriga var flera, andra var däremot säkra på sin sak men gissade hellre fel än utsatte sig för obehaget med att gå emot gruppen. Du känner säkert igen dig i båda dessa givna orsaker. För visst har du i någon situation då du varit osäker sneglat på grannen för att se hur denne gör? Och visst har du väll låtit bli att säga vad du tycker vid något tillfälle för att behålla “lugnet” i gruppen?

Vilka faktorer verkar påverka grupptrycket?

  • Vid en variation av Asch experiment visade det sig att många fler blev självständiga i sina bedömningar om de inte behövde stå ensamma mot gruppen. Då man gav försökspersonen en kumpan som också gav ett korrekt svar så sjönk deras konformitet avsevärt.
  • Vid lätta uppgifter verkar konformiteten minska om vi belönas för korrekta svar. Men om vi ställs inför svåra uppgifter verkar vi istället falla för gruppens tryck oftare om vi belönas för riktiga bedömningar. Om mycket står på spel litar vi alltså inte lika mycket på våra egna omdömen utan söker i högre utsträckning efter bekräftelse ifrån gruppen.
  • Den egna självbilden har visat sig spela roll för om vi faller för grupptryck eller inte. Personer med en dålig självuppfattning faller i ökad utsträckning för sociala tryck eftersom att det styrker deras relation till gruppen. De måste visa sig vara värdiga medlemmar för att verkligen tillhöra gruppen.
  • Personligheten hos individen och gruppens storlek är som många säkert vet också viktiga. Exempelvis personligheter som i högre grad eftersträvar beröm och undviker straff faller lättare för gruppens vilja och en grupp på 10 personer utövar ett större tryck än en på 4 personer.
  • Vilka medlemmarna i gruppen är har också visat sig vara viktigt. Grupper där hög-status personer och personer som är viktiga för oss ingår i påverkar oss i högre grad än andra grupper.