Borderline personlighetsstörning
till sidans innehållBorderline personlighetsstörning innebär att man är känslomässigt instabil samt har svårt för att känna igen och handskas med känslor. Ungefär 0,5-2% av normalbefolkningen har borderline, vilket gör personlighetsstörningen till en av våra vanligaste. Ordet borderline betyder gränslinje och det hänvisar till att störningen är svår att placera in i de fack man ofta sorterar in psykiska störningar i. Idag försöker vi istället använda begreppet emotionellt instabil personlighetsstörning eftersom att detta tydligare förklarar störningen men begreppet borderline lever ändå vidare.
Vad kännetecknar borderline?
Känslor av förtvivlan, ensamhet, nedstämdhet, irritation och ångest är vanliga hos en person med borderline. Känslorna är också instabila vilket betyder att man i ena stunden kan vara lugn och harmonisk för att i andra stunden känna sig uppjagat och ledsen. Starka känslor, känslor som utlöses lätt och skiftar fort kan vara svåra att handskas med för andra människor. Relationer till personer med borderline blir därför ofta både intensiva och stormiga. En extrem separationsångest förenklar inte heller saken. Vid endast hot om en separation kan känslor av tomhet och övergivenhet utlösas hos den som lider av borderline. Ett annat problem med borderline är att man tenderar att se saker i svart eller vitt istället för i gråskalor. Antingen tycker man att saker är jätte bra eller jätte dåliga. Man idealiserar människor eller nedvärderar dem, det finns inga mellanlägen.
Den som har en förvrängd självbild upplever sig själv på ett annat sätt än personer runt omkring gör. Man är osäker på vem man är och personlighetsdragen man har kan variera kraftigt i olika situationer. Upplevelser av värdelöshet härstammar inte sällan ifrån en både negativ och vacklande självbild. Människor med denna störning är känslomässigt sårbara och beteenden där man med avsikt skadar sin kropp genom exempelvis att skära eller förgifta sig förekommer ofta, vilket även självmordsförsök gör.
Personer med borderline är också mycket impulsiva vilket kan göra dem till en fara för sig själva och andra. Det kan handla om vårdslöshet i trafiken, sexuell äventyrlighet eller drogmissbruk. Impulsiviteten tillsammans med intensiva och snabbt skiftande känslor kan leda till känsloutbrott som omgivningen har svårt för att förstå sig på eller rent av slagsmål med andra personer.
Vad krävs för att man ska få diagnosen Borderline?
Vad som krävs för att man ska få en psykiatrisk diagnos beskrivs i DSM och ICD, vilka är manualer för psykiatrin, handböcker som klassificerar olika psykiska störningar och ställer upp de kriterier man måste uppfylla för att få en diagnos.
Om man går efter DSM-IV (upplaga 4 av DSM) så måste fem av följande nio kriterier uppfyllas för att diagnosen borderline ska ställas.
-
Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer. Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här.
-
Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering.
-
Uppvisar identitetsstörning: påtaglig och varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla.
-
Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här.
-
Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot eller självstympande handlingar
-
Affektiv instabilitet som kommer av en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv, episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar).
-
Kronisk tomhetskänsla.
-
Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t ex ofta förekommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål).
-
Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symptom.
Behandling
Då man behandlar psykiska störningar så är det alltid viktigt att den som har problem vill ha hjälp och är villig att arbeta för en förändring. Människor med borderline är ofta motiverade till att genomgå behandling men precis som med andra saker så skiftar lätt deras åsikter kring behandlingen från dag till dag. Att påbörja något kan alltså vara enkelt dag ett men att sedan fullfölja behandlingen kan vara svårare.
Då personer med borderline ofta har en negativ självbild är det viktigt att man som terapeut hela tiden värnar om individen även om man är tydlig med att vissa beteenden inte är acceptabla. Respekt, empati och tydlighet är viktigt för att få det hela att fungera.
DBT – Dialektisk beteende terapi
DBT är en terapimetod som utvecklats särskilt för personer med borderline. Den utgår ifrån KBT (kognitiv beteendeterapi) och riktar in sig på fyra olika delar: medveten närvaro, att hantera relationer, att reglera känslor och att stå ut när det känns jobbigt. En person som går i DBT får både en sorts färdighetsträning i grupp och individualterapi där man fokuserar mer på personliga problem och funderar över hur man kan använda de tekniker man lärt sig under färdighetsträningen. Precis som i KBT så arbetar man systematiskt för att lösa rådande problem och man får inte helt sällan hemuppgifter att arbeta med.
Mediciner
Några mediciner som hjälper emot en personlighetsstörning finns inte men det finns mediciner som kan hjälpa till att lindra specifika symptom. Några symptom som kan lindras med mediciner är paranoida tankegångar och bristande impulskontroll.