Människor är sociala varelser och deras inlärning sker inte bara individuellt utan det sker i sociala sammanhang. Vi lär av varandra, vi observerar och vi imiterar. Inte helt sällan är det faktiskt enklare att visa någon hur man gör en sak istället för att förklara det och visst heter det ”Barn gör som du gör inte som du säger”.

Alber Bandura (född 1925) kopplade samman de behavioristiska teorierna med de kognitiva för att skapa begreppet socialinlärningsteori. Social inlärning handlar nämligen om inlärning samtidigt som det kräver uppmärksamhet, minne och motivation för att fungera. Här skiljer sig alltså människan ifrån en viljelös maskin, vilket de traditionella behavioristerna ofta talade om, här har människan en förmåga att planera, tänka och förutse tänkbara konsekvenser av olika beteenden. Med social inlärning måste vi inte själva lära oss allt genom ”trial and error” utan vi kan dra fördelar av andra individers erfarenheter. Exempelvis så kanske en elev sitter och småpratar i klassrummet då läraren pratar. Läraren tittar då arg på eleven och säger till denne. Andra elever ser konsekvenserna av beteendet och blir då själva mindre benägna att själva småprata under föreläsningen helt utan att de själva fått en tillsägelse.

Modellinlärning

Modellinlärning är en form av observationsinlärning, vi observerar andras sätt att agera i en situation, analyserar dennes beteenden och tar efter dem om de verkar fördelaktiga. Personens blir en modell för våra handlingar.

Vad krävs för att inlärning ska kunna ske?

  1. Uppmärksamhet och minne. Om du ska kunna lära dig något av någon (en modell) måste du först uppmärksamma det därför tar vi enklare efter personer som drar uppmärksamhet till sig exempelvis kändisar, attraktiva personer, hög status människor, experter. Då vi är trötta, sjuka, nervösa eller på annat sätt distraherade minskar inlärningen eftersom att vi inte är lika uppmärksamma. Det räcker inte heller med att uppmärksamma ett beteende och inse dess fördelar utan du måste också minnas beteendet för att senare kunna återskapa det. Men människor är inga videokameror utan man menar att vi spar händelserna i form av inre mentala bilder och språkliga beskrivningar.
  2. Fysiskt återskapande. Då du minns ett beteende som du tidigare uppmärksammat måste du också själv kunna utföra det. Allt du sett har du inte alltid förmågan att själv utföra direkt efteråt (om någonsin). Alla som sett Zlatan göra ett mål i krysset kan inte själva upprepa prestationen. Då vi övar på utförandet av beteenden blir vi dock bättre och vi har förmågan att öva endast genom att fortsätta iaktta andra människor och föreställa oss att vi utför beteendet.
  3. Motivation. Du tar inte efter alla beteenden som du ser utan det krävs att något motiverar dig till att utföra handlingen. Här kan det handla om att du sett att liknande beteenden gett förstärkningar till de som utfört dem, det kan vara löften om kommande förstärkningar eller möjligheten till kommande förstärkningar. Fundera på det, vad motiverar dig?

Människor har också en förmåga att härleda underliggande principer ifrån det beteende som man iakttar. Detta kallade Bandura för abstract modeling alltså en imitation som kräver ett utpräglat teoretisk och logiskt sätt att tänka. Vi hittar mönster och regler för hur man ska bete sig och när. Detta anses vara viktigt exempelvis vid språkinlärning.

Experiment: De uppblåsbara dockorna

Experimentet med de uppblåsbara dockorna(Bo-bo dolls) utfördes av Albert Bandura 1961. Han hoppades att experimentet skulle förklara och visa hur våldsamt beteende kan läras in via social inlärning. Ett barn och en vuxen placerades vid detta experiment i samma rum fyllt med leksaker men i olika hörn. Innan experimentledaren lämnade de två ensamma i rummet så förklarade denne att leksakerna i hörnet där den vuxne satt endast var till för vuxna och inte för barn. Strax efter att experimentledaren lämnat rummet började den vuxne, som här menades att fungera som en modell för barnet, att slå på en uppblåsbar docka som fanns i dennes hörn. Efter 10 minuter kom experimentledaren tillbaka och bad den vuxne att återigen lämna rummet. Barnet togs med till ett annat rum fyllt med leksaker men redan efter 2 minuter vägrades barnet att leka vidare med leksakerna. Man gick istället tillbaka till experimentrummet med barnet som nu byggt upp en frustration av att inte ha fått leka ordentligt. I detta rum sa man att barnet fick leka med alla leksaker och sedan lämnades barnet och experimentledaren iakttog leken ifrån ett annat rum. Hur dessa barn lekte och behandlade den uppblåsbara dockan jämfördes sedan med en grupp barn som haft samma upplevelser men med en vuxen modell som endast ignorerat dockan i den första delen av experimentet. De som haft en aggressiv vuxen modell uppvisade ett mycket mer våldsamt beteende. Barnen slog, sparkade, kastade runt och bankade på dockan med en klubba.

En växelverkan

Man ska minnas att det inte bara är vi som tar efter någon annans beteende utan hela tiden sker ett samspel mellan människor som gör denna inlärning mycket komplicerad. Då du imiterar någon annans beteende så påverkar detta din omvärld och omvärldens svar på beteendet kan i sin tur påverka dig och ditt beteende. Lärandet är det som sker hos individen då personen, omvärlden och beteendet samspelar med varandra.