Hjärnan och nervsystemet

Nervsystemets uppbyggnad

Nervsystemets uppgift i kroppen är att ta emot och förmedla signaler till kroppens olika delar. Det finns nervceller som för signaler till hjärnan, de som skickar signaler inom hjärnan och de som skickar signaler vidare från hjärnan. Information från kroppens olika organ och våra sinnen skickas alltså till hjärnan och där bearbetas den. Vi jämför med tidigare insamlad information, analyserar och fattar beslut för att sedan skicka ut order till kroppen om hur den ska agera.

Nervsystemets indelning

Vårt nervsystem brukar delas in i det centrala nervsystemet (CNS) som består av hjärnan och ryggmärgen samt det perifera nervsystemet (PNS) som består av alla de nervceller som finns utanför hjärnan och ryggmärgen.

Det perifera nervsystemet brukar först delas in i en motorisk och en sensorisk del. Den motoriska delen av PNS är de nervceller som går ut till våra muskler och organ från det centrala nervsystemet medan den sensoriska delen går in till hjärnan och ryggmärgen från kroppen. Vi måste ju både läsa av vår omgivning och sedan kunna agera i den.

Det motoriska nervsystemet delas sedan in i en viljestyrd del (somatiska nervsystemet) och en icke viljestyrd del (autonoma nervsystemet). Den viljestyrda delen har hand om vår kontakt med den yttre världen genom att hantera skelettmuskulatur och sinnen medan den icke viljestyrda delen sköter om den inre världen. Det är ju så att vissa muskler kan du styra med din vilja men andra saker kan du inte göra hur mycket du än försöker exempelvis så kan du inte få ditt hjärta att sluta slå på samma sätt som du kan få ditt högre ben att sluta röra sig. Om man tänker på det hela så vore det faktiskt inte så bra för människornas överlevnad om vi kunde stänga av vårt hjärta eller vår andning med viljan.

Det autonoma nervsystemet (som alltså styr och läser av våra icke viljestyrda organ så som magtarmkanalen och hjärtat) delas in i en aktiverande del (sympatiska nervsystemet) och en lugnande del (parasympatiska nervsystemet). Vi har alltså speciella nervceller som aktiveras då kroppen ska aktiveras. Nervceller som gör att vårt hjärta slår fortare, att våra andningsvägar vidgas och att våra muskler får mer blod. Sedan har vi speciella nervceller som aktiveras då vår kropp ska ta det lugnt, celler som gör att matsmältningssystemet sätter igång och att andningsfrekvensen minskar.

Nervcellerna

En nervcells uppgift i vår kropp är att ta emot och föra vidare signaler genom kroppen. Varje nervcell står därför i förbindelse med ibland upp till tusentals andra nervceller och skapar på så sätt stora kommunikativa nätverk genom kroppen. En nervcell består av en mottagardel (dendriter), en cellkropp med cellkärna och arvsanlag samt en sändardel (axonet).

I nervcellen förs signaler från mottagardelen och via sändardelen genom elektriska impulser. För att isolera signalen är cellen täckt av ett fettrikt ämne kallat myelin vilket gör att signaler kan föras vidare i en hög hastighet. Mellan nervceller är dock inte signalen elektrisk utan kemisk. Nervcellerna rör nämligen inte varandra fysiskt utan mellan dem finns en tomrum som vi kallar för synapsklyfta. I slutet av varje nervcell finns små blåsor fyllda med kemiska ämnen (signalsubstanser). När den elektriska signalen når slutet av nervcellen så töms blåsorna och signalsubstanserna släpps ut i synapsklyftan. Signalen är då skickad. På nervcellen som ska ta emot signalen sitter molekyler som reagerar på signalsubstanserna i synapsklyftan och därför skickar signalen vidare. Olika signalsubstanser medverkar vid olika typer av beteenden, upplevelser och känslor.

Hjärnans olika delar

När man tittar på en bild av en mänsklig hjärna så är det lätt att urskilja tre distinkta delar: Hjärnstammen, Storhjärnan och lillhjärnan.

Vår primitiva hjärna

Hjärnstammen är hjärnans mest primitiva del den sköter många av våra livsviktiga funktioner så som andning, vakenhet och hjärtfrekvens. Alla våra sinnesintryck (utom lukt)färdas också genom hjärnstammen innan de skickas vidare till andra delar av hjärnan för bearbetning.

Långt in i storhjärnan sitter ett annat primitivt system kallat för det limbiska systemet. Viktiga funktioner som involverar minne och känslor härstammar härifrån. Här finns bland annat strukturer som bygger upp det mänskliga belöningssystemet. När vi gjort något som är bra för oss så belönas vi genom lyckokänslor och välmåendekänslor som skapas här. I det limbiska systemet sitter också ett alarmsystem som snabbt larmar oss om det är fara å färde så att vi kan reagera med korrekt respons.

Lillhjärnan och hjärnbarken

Lillhjärnan sitter längst bak i ditt huvud och den har hand om viktiga system som sköter dina rörelser. Information från alla dina olika sinnen samordnas här så att du får ett flyt i dina rörelser och exempelvis kan hålla balansen när du cyklar eller fånga en boll som kastas emot dig.

Den del av hjärnan som utvecklats sist under evolutionens gång är hjärnbarken. Trots att hjärnbarken endast utgörs av ett 3-6 mm tjockt lager av celler längst ut på storhjärnan så är det här som de allra mest avancerade funktionerna så som språk och uppmärksamhet sker.

Hjärnbarkens lober

Hjärnbarken, som är den yttre delen av storhjärnan, brukar delas in i 4 olika lober (8 om man tänker att det även finns höger och vänster av varje): nacklob, tinninglob, hjässlob och pannlob.

I nackloben sitter vårt syncentrum. Här ska avancerad information om exempelvis ett ansiktes utformning göras till något vi känner igen. I hjässloben sitter funktioner som rumsuppfattning och objektigenkänning. I tinningloben sitter centra för hörsel och talförståelse det är även här som vi handskas med känslor och minnen och denna lob står därför i nära förbindelser med det limbiska systemet. Vår förmåga att tolka språk kan man också placera i tinningloben men enbart i den vänstra. I den vänstra pannloben sitter istället förmågan att producera tal. I pannloben sitter också genom evolutionen sent utvecklade förmågor så som koncentration, impulskontroll och viljestyrd finmotorik. Det är tack vare pannlobens utveckling som människan har förmågan att uppvisa genomtänkt, planerat och socialt acceptabelt beteende. Vissa menar till och med att det är här som människans personlighet är placerad.

Höger och vänster hjärna

Man delar inte bara in hjärnan i olika lober utan man gör också en skillnad mellan den högra och den vänstra sidan. Man menar att de olika sidorna är olika bra på att utför vissa uppgifter. Vänster hjärnhalva ska exempelvis vara bra på att uppmärksamma detaljer, matematiska uträkningar, språk, organisering och logiskt tänkande. Höger hjärnhalva ska istället gynna vår kreativitet, spontanitet, rumsuppfattning och förmåga att se helheter. Den del av hjärnan som knyter samman höger och vänster hjärnhalva kallas för hjärnbalken och utan den skulle halvorna nästan fungera som två skilda organ.