Självschema

Ju oftare ett schema aktiveras (används) desto starkare blir det och desto mer påverkar det dina upplevelser och indirekt dina beteenden. Ett självschema är det kognitiva schema som skapats om dig, alltså bilden du har av dig själv och vem du är. Självschemat blir extra avgörande för våra beteenden eftersom att det aktiveras i väldigt många situationer. Men schemat är precis som andra scheman situationsbundet och därför förändras självet beroende på miljö. I olika grupper har du olika erfarenheter inte bara av utomstående situationer utan även olika erfarenheter av dig själv. Tillsammans med din familj kanske du är pratig, i skolan kanske du är tystlåten och tillsammans med bästa vännen kanske du är omöjlig att få tyst på. Den omgivande miljön bestående av olika sociala grupper med olika normer, lagar och regler är avgörande för hur du kategoriserar och tolkar även ditt eget beteende.

Det kollektiva självet och det individuella självet

En mycket grundläggande kategorisering du gör av dig själv är då du bestämmer om du är självständig och oberoende, eller ömsesidigt beroende av andra människor. Här är ofta kulturen du växer upp i avgörande för hur du faktiskt (medvetet och omedvetet) tänker.

I kollektivistiska kulturer känner individerna ofta en stark gemenskap och lojalitet gentemot varandra. Man fokuserar inte främst på sina egna personliga mål utan på relationer till andra människor. I individualistiska kulturer är det viktigare att vara unik och man känner främst ansvar för sig själv och kanske sin närmaste familj. Dock ska man komma ihåg att människor inte enbart har ett individuellt eller ett kollektivt själv utan man har delar av båda. I vissa situationer är vi mer individualistiskt styrda och i andra mer kollektivt. Vår kultur bidrar dock till hur ofta vi tenderar att använda den ena eller andra kategoriseringen.

Privat, officiellt och socialt självschema

Du har en bild av hur du själv är, detta kallar vi för ditt privata självschema. Bilden du har är subjektiv, färgad av dina tidigare erfarenheter, och måste inte vara mer överensstämmande med verkligheten än andra personers beskrivningar av dig. I ditt privata självschema finns dina uppfattningar av hur du är: jag är rolig, jag är ordningsam osv.

Du har också en bild i ditt huvud som handlar om hur du tror att andra människor uppfattar dig. Detta kallar vi för ditt officiella självschema. Ibland anstränger vi oss väldigt mycket för att ge andra människor en viss bild av hur vi är och då kan det privata och officiella självschemat skilja sig endel åt. Det officiella självschemat är dock också subjektivt det innehåller dina uppskattningar av hur andra uppfattar dig. De jag arbetar med anser att jag är ordningsam, folk tycker att jag är rolig osv.

Man kan även tala om ett kollektivt självschema som handlar om vilka grupper du anser att du tillhör och hur väl du anser att du passar in i dessa grupper. Det kollektiva själv schemat kan jämföras med en social identitet. Jag är en hockeyspelare, jag är finskmedborgare osv.

Att behålla bilden av dig

Ditt självschema är en viktig del av hur du uppfattar och förstår din omvärld och därför ändras inte detta schema lättvindigt. När vi befinner oss i situationer som hotar bilden av våra själv så använder vi oss därför ofta av specifika strategier för att minska risken att behöva ifrågasätta vilka vi är. En student som anser sig själv vara smart kan exempelvis minska risken att behöva sänka sin självkänsla genom att låta bli att plugga till prov, vilket gör att denna alltid har en orsak till att provet inte gick bra som inte utmanar självbilden.