Försvarsmekanismer

Bortträngning

Saker som händer oss, våra egna tankar och önskningar kan ibland uppfattas av jaget som icke hanterbara eller opassande vilket orsakar ångestkänslor. Dessa saker kan då förpassas till det omedvetna där vårat medvetna jag inte kommer åt det.  Grundtanken är om vi inte känner till det så kan det inte heller skada oss. Bortträngning är en metod som även ingår i flera andra försvarsmekanismer.

Förnekande

Ibland händer saker som vi inte har kapacitet nog att hantera just nu eller som är alltför obehagliga. Då kan vi försvara oss själva genom att förneka, även för oss själva, att det är sant. Ofta händer detta då någon nära oss har dött, då vi har ett missbruk eller själva drabbats av en svår sjukdom men det kan också vara enklare delar i vår vardag som vi förnekar exempelvis att vi börjar bli gamla.

Dagdrömmeri

När våra egna liv är problematiska så kan vi ibland fly undan i våra egna tankar. Att fly från den fysiska världen är ofta svårt men att förflytta sig till en inre värld är alltid möjligt. Det kan vara så enkelt som att vi sätter på tv:n ett tag och lever oss in i en film för att slippa tänka på en jobbig redovisning som vi ska ha i skolan imorgon.

Humor

Ett skratt förlänger livet sägs det och kanske har det att göra med att skrattet ger oss en tillfällig fristad från rädsla, ångest och sorg. Ibland kan man tycka att människor är hemska som skojar om allt från naturkatastrofer till mord men skrattet fungerar ångestdämpande och skyddar oss från saker som annars skulle upplevas som allt för hemska.

Regression

Ibland känner vi att vi inte får tillräckligt med intresse och vänlighet från vår omgivning vilket ger oss ångest. För att då få mer uppmärksamhet kan vi utan att vara medvetna om det gå tillbaka till ett tidigare utvecklingsstadium då vi behövde mera hjälp. Ett barn vars mamma precis börjar jobba igen efter att ha varit hemma kan regrediera och behöva hjälp med sådant han tidigare själv klarat av.

Förskjutning

Ibland kan situationer och personer göra oss upprörda utan att vi har möjlighet att påverka detta. Vi kan bli utskällda av personer med makt över oss så som vår chef eller vi kan bli orättvist behandlade av myndigheter. När ilskan av någon orsak då inte kan riktas mot det korrekta målet så är det vanligt att vi tar ut den på andra människor och ting. Ett barn som blivit utskälld av sina föräldrar kanske får utlopp för ilskan genom att vara vresig mot hunden eller ett yngre syskon.

Projicering

Ibland finns det impulser och önskningar inom oss som inte går ihop med våra egna normer och krav, egenskaper som vi bara inte kan acceptera hos oss själva. Vanligt är då att vi tillskriver andra människor just dessa egenskaper. Personer som själva är rädda kallar andra för fegisar eftersom de kan identifiera känslan men medvetet inte kan acceptera att den finns inom dem själva.

Rationalisering

Ångest kan vi känna om vi vårt ego fått sig en törn eller om vi gjort något som inte riktigt matchar bilden av den vi önskar att vi vore. För att då behålla sin självkänsla och undvika ångesten kommer vi på bortförklaringar som får oss att må bättre. Om vi inte blev bjudna på festen vi ville gå på så var det ändå inga roliga personer där och när vi inte orkar springa lika långt som våra vänner så är det för att vi just ätit. En person som just ätit upp sin sambos godis utan att fråga gjorde det för att hämnas alla de gånger han/hon ätit upp det gemensamma godiset.