Attityder

Tänk till!

Via olika annonser, reklamkampanjer och meddelanden försöker ofta organisationer och företag att påverka våra attityder. Att visa 30 sekunders reklam i Tv4 under programmet Idol år 2011 kostade också mer än 200 000 kr. Varför lägger man så mycket pengar på detta? Jo tänk att du har en vara som du vill sälja och denna är rättvisemärkt då är det viktigt att människor har en bra attityd till märkningen och varan för att kunna konkurrera med alla andra produkter som vi människor ständigt presenteras för. Man betalar exempelvis inte flera hundra kronor mer för en tröja då den är av ett speciellt märke om man inte har en positiv attityd till just det märket.Även länder och regeringar försöker påverka befolkningens attityder. Detta gör man genom undervisning och olika kampanjer. Sverige har exempelvis lagt mycket pengar på kampanjer som ska ändra människors attityder till rökning. Väl investerade pengar om man tänker på hur mycket pengar rökning kostar staten i sjukvård varje år.

Hur väl en attityd faktiskt kan förutsäga ditt beteende är dock forskarna oense om. Att endast känna till individens egna attityd verkar inte vara till så stor nytta. Agerandet verkar vara beroende av flera olika delar. Först handlar det om individens egen attityd till beteendet sedan om hur individen tror att andra vill att denne ska bete sig. Det krävs också en motivation till att utföra beteendet och en upplevelse av att man faktiskt kan klara av att utföra det.

Hur skapas och förändras våra attityder?

Attityder är inlärda och vi lär oss dem på samma sätt som alla våra andra komplexa beteenden. Vid operant betingning blir beteenden förstärkta eller bestraffade och då lärs attityderna in som ett svar på de konsekvenser omgivningen ger oss för våra uttryckta inställningar. Ett annat inlärningssätt är socialinlärning vilket innebär att vi lär av varandra och som vanligt gällande socialinlärning är att vi mer tar efter personer med makt, god kunskap, personer vi gillar, fysiskt attraktiva människor osv. Genom ett tredje inlärningssätt, klassisk betingning, kan vi koppla ihop saker med varandra så som sommar och jordgubbar. Då kopplingen finns där och det ena utlöser en bra känsla utlöser även det andra en bra känsla. Du kan därför få en bra attityd till jordgubbar pga. att du gillar sommaren.

Vem är lättpåverkad?

Personer som redan har en fast attityd gentemot något är svårare att påverka än personer som inte har bestämt sig i frågan. De attityder vi har uttalat för oss själva och andra blir en del av våra identiteter och därför är vi ovilliga att förändra dem. Vilket kan vara en av orsakerna till att barn är mer lättpåverkade än vuxna. De har inte lärt in attityderna lika djupt och har ännu inte färdigutvecklade identiteter.

Man kan också se en könsskillnad i hur enkelt vi ändrar våra attityder. Kvinnor är mer lättpåverkade än män och denna skillnad blir allra störst om det är en man som försöker få fram sitt budskap. Man tror att denna skillnad mellan könen framkommer pga. hur vi uppfostras till att lyssna på andra och ta hänsyn till deras åsikter. Orsaken till att vi påverkas mer av män som försöker föra fram sina budskap kan bero på att de fortfarande har högre status i samhället än kvinnor har.

Det har också visat sig att det vi exponeras för ofta har vi en bättre attityd till. Detta innebär att vi alltså gillar det vi är vana vid. Vi kallar detta för exponeringseffekten. Fundera på varför man ibland ogillar en sång första gången man hör den på radion för att lite senare komma på att den kanske inte var så dum ändå.

Det är även så att vi tar in olika budskap, på olika sätt och olika lätt. Enklare budskap som kanske handlar om vilket tvättmedel man bör gilla bäst tar vi enklast in via synintryck och näst lättast genom hörsel. Lite mer komplicerade budskap som kanske handlar om politiska partier eller etiska ställningstaganden tar vi enklare in om vi får läsa dem.

Attitydförändring genom kognitiv dissonans

Kognitiv dissonans upplever vi då våra attityder och beteenden inte samstämmer. Exempelvis då vi har en attityd om att djur bör få utföra sina naturliga beteenden och inte hållas inspärrade på små utrymmen men ändå köper ägg från burhöns. När vi utför dessa beteenden som strider mot våra attityder upplever vi en känsla av obehag. Den här känslan vill vi bli av med och den leder ofta till att vi medvetet eller omedvetet ändrar vårt beteende eller vår attityd.

Detta utnyttjas ibland av personer som vill ändra våra attityder. Det går till så att man får en person att utföra en handling frivilligt. Om handlingen går emot personens attityd så kommer denna att uppleva kognitiv dissonans och för att rättfärdiga beteendet man nyss gjorde kan attityden förändras. Man kallar fenomenet för framkallat samtycke.

Vid flera olika experiment har man kunnat visa detta. Vid ett av dessa experiment lät man personer utföra ett mycket tråkigt arbete under en tid och sedan ombads personerna att berätta för andra om hur kul det var. När man sa att arbetet var roligt så ljög man och då uppstod det hos flera personer kognitiv dissonans eftersom att man ljugit och detta gick emot vad man ansåg vara rätt att göra. Försökspersoner delades in i tre olika grupper där grupp 1 fungerade som en kontrollgrupp, de fick inte betalt för att utföra arbetet och de ombads inte heller att ljuga om hur kul det var. Alla dessa personer uppgav att arbetet var mycket tråkigt då man frågade dem efteråt. Grupp 2 fick väldigt bra betalt för att utföra arbetet och de ombads att ljuga och berätta hur kul det var för andra. När man frågade dem efteråt hur kul det faktiskt var uppgav de dock att det var väldigt tråkigt. Denna grupp upplevde inte särskilt hög kognitiv dissonans eftersom att de kunde rättfärdiga sin lögn med den bra lönen. Grupp 3 fick också betalt för att utföra arbetet men de fick väldigt dåligt betalt. Grupp 3 ombads också att berätta för andra hur kul det var men de kunde inte rättfärdiga sin lögn med en hög ersättning och de upplevde därför en högre kognitiv dissonans. När man efteråt frågade personerna i denna grupp om hur roligt arbetet faktiskt var så uppgav de att det var ganska intressant. Detta gjorde de alltså enligt forskarna eftersom att de upplevt kognitiv dissonans. För att ta bort den obehagliga känslan ändrade de sin attityd gentemot arbetet de just utfört så att de inte ljög då de berättade om hur kul det var.