Fördomar

Människor är organismer som gillar ordning och reda. Ting, människor, situationer ja allt i vår omvärld försöker vi att kategorisera. Detta gör vi för att vi lättare ska förstå vår omvärld. Om vår tillvaro är alltför svårtolkad och kaotisk reagerar vi med känslor som ångest och oro.

Vi börjar kategorisera vår omgivning redan som små barn och de konstruktioner som vi skapat blir sedan successivt förstärkta eller motbevisade av vår omgivning. Långsamt så byggs ett antal antaganden om hur världen fungerar upp i vårt inre (kognitiva scheman). Antagandena baseras på våra erfarenheter, upplevelser likväl som muntlig och bildlig information som vi matas med från omgivningen. Eftersom att vi inte särskilt ofta mäktar med att kontrollera sanningshalten i all information som når oss så baseras inte antagandena enbart på sanningsenlig och ovinklad information.

Stereotyper och attityder

Stereotyper är de inre bilder som vi har av en grupp och dess medlemmar. Stereotypen erbjuder en förenklad, ofta negativ bild av gruppmedlemmarnas egenskaper och tar ingen åtanke till individer. Tänk själv på följande grupper och se vad du får upp för bilder i huvudet: blondiner, norrlänningar, lärare. Våra medvetna eller omedvetna inställningar till saker eller personer, våra attityder, härstammar ofta ifrån just dessa stereotyper. Fördomar är just attityder som baserats på icke kontrollerad eller felaktig information. Våra attityder är ofta men inte alltid kopplade till vårt beteende därför leder ofta fördomar gentemot olika grupper av människor till diskriminering.

Selektiv perception

Man skulle kunna tro att om fördomar endast är attityder som baseras på icke faktastyrkt information så borde de enkelt kunna bekämpas med just information men när vi har skapat ett antal grundantaganden om världen så blir ofta dessa nära kopplade till vår identitet vilket gör dem svåra att förändra även om vi får tillgång till motbevis. Dessutom är alla tankar en människa har efter att ett antagande har gjorts påverkade av det ursprungliga antagandet. Låt oss beskriva det som om vi ser världen genom glasögon som endast låter oss se det vi redan tror att vi ska få se. Vår hjärna använder sig av olika mekanismer som gör att viss information från omvärlden sorteras bort (filtrering) medan annan utebliven information läggs till (komplettering). Detta gör hjärnan eftersom hjärnans kapacitet är begränsad, vi har helt enkelt inte resurser nog till att analysera allt och alla i minsta detalj. Vilka förväntningar vi har på en situation påverkar vad vi filtrerar och kompletterar och därför blir våra ursprungliga antaganden viktiga för hur vi efter detta uppfattar vår omgivning.

Självuppfyllande profetior

De förväntningar vi och människor runt omkring oss har är också av avgörande betydelse för vad som kommer att hända i framtiden. Det är nämligen så att de egenskaper vi ser hos en människa är just de egenskaper som vi framkallar hos henne. När vi tror att det ska vara på ett visst sätt så gör vi faktiskt små omedvetna handlingar som sänder ut information till vår omgivning om hur vi tolkar den. Då personer i vår omgivning uppmärksammar denna information (medvetet eller omedvetet) så tvingas den också att förhålla sig till den och vanligtvis så gör detta att våra ursprungliga antaganden förstärks. Från början ogrundade antaganden blir på detta sätt till självuppfyllande profetior. Exempelvis om en lärare får veta att en elev skall vara mycket skötsam av sig så förhåller sig läraren till eleven på ett särskilt sätt exempelvis kanske man ler oftare, ger eleven mer ansvar och förtroenden. Detta beteende gör att eleven faktiskt blir mer skötsam tillsammans med denna lärare och lärarens antagande blir på så sätt bekräftat.

Experiment: Fördomar mot mörkhyade amerikaner

I USA har man gjort olika experiment för att se om människor fortfarande har fördomar gentemot den mörkhyade befolkningen. Ett av dessa experiment har gått till som så att man visat en bild av en mörkhyad eller vit amerikan på en datorskärm. Sedan har man på samma skärm tagit fram ett ord som personen i fråga ska bedöma som positivt eller negativt. Här har det visat sig att bedömningen av positiva ord går fortare om man precis innan sett en bild av en vithyad amerikan och bedömningen av negativa ord går fortare om man precis sett en bild av en mörkhyad amerikan. Detta är ett enkelt sätt att komma åt även omedvetna fördomar som vi bär på eftersom att försökspersonerna inte medvetet kan anpassa sina svar efter samhällets normer.