Grupper roller och normer

Formella och informella grupper

Man brukar skilja mellan informella och formella grupper. De formella grupperna kännetecknas av att de bildas utifrån specifika syften, har en utsedd ledare och att individerna tvingas in i dem. Gruppmedlemmarna i en formellgrupp tilldelas in tillhörighet medan medlemmar i informella grupper känner sin tillhörighet. De informella grupperna bildas spontant pga sociala behov hos medlemmarna.

Exempel på formella grupper är:

Svenskar, fotbollslag och arbetsteam

Exempel på informella grupper är:

Kompisgrupperna i en gymnasieklass, grannar som faktisk umgås med varandra och arbetskamrater som går ut på lunch tillsammans

Ibland är det svårt att skilja de formella och informella grupperna åt eftersom att de formella lätt övergår till att även vara informella. Man kan ju först bli intvingad i en grupp och sedan börja känna en tillhörighet till densamma. Gruppens syften kan också utvecklas och bli fler än vad de ursprungligen var då gruppen formellt bildades.

Primärgrupper och referensgrupper

Förutom indelningen mellan formella och informella grupper så brukar vi namnge andra typer av grupper, två sådana exempel är referensgrupper och primärgrupper. Båda dessa två typer av grupper har stor inverkan på oss som individer.

Referensgrupper är de grupper som vi ser upp till och vill tillhöra. Exempelvis så kan en gymnasieelev kanske ha gruppen socionomer som förebilder, det kan vara så att man själv kanske vill utbilda sig till socionom en dag. Detta blir då en referensgrupp för eleven och vad en socionom då säger blir viktigare än vad en apotekare säger.

Primärgrupper är de grupper som vi känner allra starkast tillhörighet med. Det kan exempelvis handla om din familj eller bästa kompisgänget. Dessa grupper har stor påverkan på ditt liv eftersom att de är viktiga för dig. De kan därför influera dig även i frågor som är viktiga för din identitet och ligger dig nära om hjärtat. Din mammas politiska eller religiösa åsikter påverkar dig exempelvis mera än dina klasskamraters.

Roller

I alla grupper finns deltagare, olika individer med olika roller. Någon kommer att vara lyssnaren i gruppen, någon kommer att vara ledaren och någon kasnke blir den roliga personen. Det faktum att man har en roll i en grupp betyder dock inte att man har samma roll i alla grupper utan man kanske är tystlåten tillsammans med vissa personer och mer pratglad med andra.

Begreppet roll innefattar alla förväntningar som ställs på dig. Om man tar lärarrollen som exempel så vet vi alla vad en lärare är och hur de ska bete sig. Varje lärarroll skrivs inte för sig, för den enskilde individen som utbildat sig till lärare, utan alla som tar ut en lärarexamen möts av en redan färdigskriven roll med tydliga förväntningar kring beteenden. Som person kan du sedan göra rollen mer personlig, du kan vara sträng eller rolig men du kan i allmänhet inte förändra yrkesrollen som sådan.

Alla roller är dock inte färdiga så fort du går med i en grupp, vissa framträder först efter en tid då deltagarna varit tillsammans. Exempelvis då ett gäng nior för första gången träffas i en ny gymnasieklass så får alla automatiska förväntningar på individer pga deras kön och utseende men den specifika rollen är inte klar där. Så småningom utvecklas det dock en färdig roll med tydliga förväntningar kopplat till sig. När förväntningarna väl är bildade så är det också mycket svårt att bryta dem. När du exempelvis varit ostrukturerad och busig i två års tid i en gymnasieklass så kan det bli svårt att få komma in i de mer ordningsamma informella grupper som finns och de grupper där du redan ingår finns ett starkt tryck på dig att fortsätta bete dig som du alltid gjort. Gruppens sociala struktur motverkar rollförändringar och många känner sig låsta i ett oönskat beteende.

Normer

För att samhällen och grupper ska kunna fungera krävs det att de fungerar som enhet. Varje grupp har därför en uppsättning av regler som reglerar hur man ska bete sig, tänka och känna i specifika situationer. Några av reglerna är nedskrivna lagar och regler men det finns även oskrivna värderingar av vad som är rätt och fel. Vi kallar dessa skrivna och oskrivna regler för normer. Normer ökar samhörigheten, förbättrar samarbeten och skapar en vi-känsla i gruppen. Men det finns även nackdelar då vi exemeplvis generaliserar medlemmarna i gruppen för mycket eller ser personer som bryter emot normerna som dåliga och onda.

För att upprätthålla systemet med normer krävs det att personer som bryter emot normerna bestraffas på något sätt. Om man bryter mot lagar så kan man få fängelsestraff eller böter men även mindre allvarliga normbrott bestraffas. Ibland skrattar gruppen hånfullt då vi gör fel, ibland får vi elaka blickar riktade mot oss och vid mer allvarliga avvikelser från gruppnormen kan vi bli utfrysta eller få fysiska tillrättavisningar.

Socialisation

Under vår uppväxt försöker omgivningen hela tiden, medvetet och omedvetet, få oss att underkasta oss gruppnormerna. Det börjar med din familj som försöker att fostra dig och övergår så småningom till att även innefatta kompisar, lärare, arbetsgivare, poliser osv. Den process då vi lär oss hur omgivningen vill att vi ska bete oss kallas för socialisering. Långsamt lär vi oss hur vi förväntas bete oss i olika situationer, vilka normer som gäller och hur man bestraffas om man bryter emot dem. Beteendena som din omgivning skapar blir en del av din identitet med tiden och du för sedan vidare normerna till andra gruppmedlemmar.