Stress är något vi upplever då den yttre världen ställer krav på oss som fordrar att vi använder våra resurser. När du känner att det är en stor skillnad på vad du kan prestera och vad du förväntas prestera uppstår en stressreaktion. Det innebär att om omgivningen ställer för högra krav på oss så blir vi stressade men det blir vi också när omgivningen ställer allt för låga krav på oss. Så du kan uppleva stress på grund av att du har en väldigt krävande chef men också på grund av att du är arbetslös.

Det som stressar oss kallar vi för stressorer. En stressor kan vara ett högt ljud, en virusinfektion eller en arg hud som rusar emot oss. Det är enkelt att begripa varför fysiska stressorer skapar reaktioner i kroppen men samma reaktioner kan startas av sociala krav eller situationer. Sociala stressorer kan vara upplevelsen av att ha för få vänner på Facebook eller pressen man kan känna av att sitta ensam och äta i matsalen. En tredje typ av stressor är den kognitiva. Kognitiva faktorer så som hot om våld eller kravet att lyckas väl med ett skolämne startar samma stressreaktion som sociala och fysiska faktorer gör.

Fight and flight

När ett yttre krav upplevs som ohanterbart i nuläget så blir kroppen uppvarvad, det innebär att den anpassar sig för att vi ska klara av ansträngningen vi står inför. Reaktionen kan vara fysisk, psykisk eller beteendemässig och kallas ibland för fight and flight respons eftersom reaktionerna i kroppen är just sådana som krävs vid snabb flykt eller kamp. Hjärtat slår hårdare, andningen ökar, blodet omfördelas till musklerna och stresshormoner som adrenalin frilöses. Vi blir även spända och hetsiga.

Orsaken till kroppens reaktion går att finna i evolutionsteorin. Under människans utveckling var det en fördel att reagera på yttre faror som rovdjur och konkurrerande människostammar genom att göra kroppen redo för anfall eller flyende. I dagens informationssamhälle är våra reaktioner inte alltid lika ändamålsenliga som de tidigare varit. Mycket av det som finns i vårt vardagliga liv startar stressreaktioner och långvariga stressreaktioner är rent av skadliga för kroppen. Kroppens möjligheter att återhämta sig minskar, immunförsvaret försämras och blodtrycker höjt. Minne och koncentrationsförmågan minskar vilket påverkar vår inlärning. Risken för att drabbas av värk, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Det som avgör om en stress är ohälsosam eller inte är intensiteten, varaktigheten och frekvensen på stressorn samt individens tolkning av situationen.

Lite stress är bra för våra prestationer men bara till en viss gräns. När gränsen är nådd sjunker prestationerna.

stress och prestation

Man brukar dela upp kroppens reaktion på stress i tre faser:

  1. Alarmfasen där kroppen är anpassad för stressen
  2. Motståndsfasen som kan uppstå vid förlängd stress. Här måste kroppen använda sig av energi som egentligen behövs på andra ställen för att bibehålla stressreaktionen och kroppen slits.
  3. Utmattningsfasen då bibehållandet av stressreaktionen inte längre är möjligt, energin tagit slut och kroppen helt enkelt klappar ihop.

Coping att hantera stress

Alla människor är unika och de har sina egna sätt att hantera stress på. Några metoder är bra och andra metoder är mindre bra. Metoder som vi använder för att minska stress kan också kännas bra för stunden men är ändå i det långa loppet ohälsosamma. Vanliga men ohälsosamma metoder är: flykt genom alkohol eller droger, undvikande av problemet och dålig kosthållning. Exempelvis är det inget ovanligt att stressade människor hoppar över lunchen för att hinna med sitt arbete eller inte orkar laga mat och därför köper en hamburgare på vägen hem. Ibland fyller vi upp veckans alla dagar med fritidsaktiviteter för att slippa fundera på relationsproblemen hemma eller dövar vår smärta med lugnande medel.

Allt för ofta kan det kännas som om vi inte har några möjligheter att minska stressen och de yttre kraven i våra liv. Ibland är det sant men för det allra mesta handlar det faktiskt bara om att man inte inser makten man har över sitt eget liv. Att hantera stressen i sitt liv handlar om att utmana sig själv, sitt sätt att tänka, sina känslor, sina vanemönster och problemlösningsstrategier.

Några faktorer som vi vet skyddar oss mot stress är: upplevelsen av kontroll, socialt stöd och tillit till det sociala stödet, förmågan att finna en positiv mening i saker som händer och förmågan att tankemässigt minimera de negativa konsekvenserna av en företeelse.