Begreppet kognition kan förklaras som våra mentala processer eller vårt tänkande. Det hela handlar om den information som finns i vårt inre, vår kunskap och livserfarenhet. Det kognitiva perspektivet menar att det som skiljer människan ifrån övriga djur är vår förmåga att tänka, att lösa problem och reflektera över vårt eget handlande. Därför fokuserar detta perspektiv på just hur människan tänker och tolkar sinnesintryck.

Det behavioristiska perspektivet nöjde sig med att beskriva hur stimuli når våra sinnesorgan och sedan skapar en respons men detta perspektiv intresserar sig alltså för det som händer däremellan. Hur väljer vi vilka stimuli som vi ska uppfatta och hur bearbetar vi informationen? Man skulle därför kunna säga att detta perspektiv blir en utveckling av behaviorismen men man ska minnas att detta perspektiv även fokuserar på omedvetna tankar även om de inte står ensamt i fokus. Den mänskliga hjärnan bearbetar ständigt inkommande stimuli och vi reflekterar knappt över hur den fungerar i vardagen. Ibland gör vi djupa analyser och jobbar på att medvetet lösa problem men den större delen av tiden är det blixtsnabba tolkningar som görs. Oavsett om tankarna är medvetna eller omedvetna så menar detta perspektiv att det är våra tolkningar av stimuli som får oss att agera och känna som vi gör.

Fördelar med perspektivet

Perspektivet lär människan att bättre förstå varför hon tänker, känner och beter sig som hon gör genom att hon uppmärksammar annars outtalade tankar. De kognitiva metoderna göra att vi reflekterar kring oss själva, de ger oss en större självkännedom och med denna en möjlighet att med enkla medel förändra oss själva.

Många perspektiv går bakåt i tiden och försöker att förklara varför vi är på ett visst sätt men det kognitiva perspektivet är mer intresserat av hur nuet ser ut. Var är jag i mina tankar nu och vart vill jag i framtiden? Fokus framåt istället för bakåt.

Världen vi lever i är inte alltid en plats där människor mår bra, det förekommer hemska saker så som krig och orättvisor. Men ingen mår bra av att vi går omkring och tänker på dessa saker. Den kognitiva psykologin vill att du fokuserar på de tankar som får dig att må bra så att du sedan orkar arbeta för att göra världen bättre. Den som bara går och tänker på hur allt är dåligt kommer inte framåt i livet.

Nackdelar med perspektivet

Perspektivet fokuserar mycket på just tankar och det är då lätt att man försummar beteenden och känslor. Bara för att man tänker rätt så betyder det inte att man handlar rätt. Ofta gör människor som tänker smarta tankar dumma saker och det gör dem för att vi även styrs av känslor. Man glömmer lätt bort att känslor och beteenden skapar tankar det är inte bara tankar som skapar beteenden och känslor.

Den kognitiva psykologin beskriver det mänskliga tänkandet nästan som om det vore en kod i en dator. Vi är inte så enkla som maskinerna vi skapat, människan är mer komplex. När vi försöker förenkla bilden av en tanke till ett schema som vi kan läsa ut så skapar vi en falsk bild av verkligheten.

Mycket forskning tyder på att deprimerade personer har en mer realistisk bild av verkligheten än vi andra ”icke sjuka”. Är det verkligen sjukt att tänka realistiskt? Ska vi verkligen försöka förvränga människors världsbilder bara för att få en individ att må bättre? Vore det inte bättre att försöka förändra världen så att den faktiskt blir bättre?