Människan och följaktligen alla hennes beteenden har genom åren formats av något som man inom biologin kallar för det naturliga urvalet.

Med det naturliga urvalet menas att av alla organismer inom en art kan bara några få överleva eftersom resurserna inte räcker till hur många individer som helst. Det finns bara en viss mängd gräs, en viss mängd vatten och en viss mängd boplatser därför kommer några inte att klara sig. Det sker alltså ett urval och de som överlever och får föröka sig är naturligtvis de som är bäst anpassade efter den miljö de lever i. Det bäst kamouflerade bytesdjuret, den vackraste hanen eller det mest dominanta flockdjuret.

Eftersom det alltså föds flera individer av en art än det finns individer som överlever så rensas vissa bort. Överlevnad och fortplantning gynnas av vissa egenskaper och de individer som inte har dessa egenskaper är de som sorteras bort. Detta är vad man menar med att det sker ett naturligt urval.

Evolutionen

Eftersom det naturliga urvalet gynnar individer med vissa egenskaper så blir dessa egenskaper vanligare inom arten. Exempelvis så överlever harar som har långa bakben bättre än harar som har korta bakben eftersom de kan springa snabbare och alltså fly undan rovdjur. De harar som överlever kan fortplanta sig och få ungar som i sin tur har långa bakben medan harar med korta bakben aldrig får den chansen. I en grupp harar skulle det innebära att när tiden går blir det vanligare och vanligare med harar som har långa bakben.

Evolution är det som sker då organismer och arter förändras som en konsekvens av det naturliga urvalet. Genom evolutionen blir organismerna bättre och bättre anpassade efter de miljöer som de befinner sig i och nya arter uppstår.

Evolutionspsykologi

Evolutionspsykologi är den gren av psykologin som fokuserar på hur organismers beteenden och känslor uppstått som en konsekvens av evolutionen. Principen är den att de gener som kodat för egenskaper som gett våra förfäder en överlevnads eller reproduktionsfördel förts vidare till nästa generation som i sin tur fört dem vidare till nästa. Evolutionen har alltså format människans genetiska arv och anpassat henne efter den miljö hon befunnit sig i historiskt. Det innebär att de gener du och jag bär på inom oss till stor del är anpassade efter jägar- och samlar samhället istället för informationssamhället som vi nu lever i.

Vanliga missförstånd av evolutionen

  • Individens överlevnad är egentligen inte huvudmålet för anpassningen vilket många tror. Huvudmålet är att individens arvsmassa, gener i form av DNA, ska föras vidare till nästkommande generation. Det innebär att egenskaper som inte gynnar individen i sig utan dess gener förs vidare genom det naturliga urvalet. På så sätt kan man förklara hur till synes osjälviska beteenden uppstått. Exempelvis varför ett äldre syskon kan skjuta upp sitt eget liv för att ta hand om sina yngre syskon. Syskon har 50% av sina gener gemensamt så om det går bra för syskonet så är det bra för genens överlevnad.
  • Ofta så missförstår man det naturliga urvalet och säger att starkast överlever men så är det alltså inte alltid eftersom starkast inte alltid innebär en fördel, ibland kanske det är bättre att vara smart eller liten. Om vi exempelvis går tillbaka 65 miljoner år i tiden till dinosauriernas tid så tror vi att en stor asteroid slog ned på Jorden och dödade mängder av arter. Totalt 65% av alla då levande arter dog ut men av de arter som var stora och starka dog hela 90% ut, alltså var det en fördel att vara liten då.
  • Många tror också att det naturliga urvalet har ett syfte och att förändringar av arter sker för att de ska klara sig bättre men det stämmer inte heller. Evolution sker på grund av slumpen och det naturliga urvalet. Slumpen gör att organismer är olika och sedan bestämmer miljön vilka egenskaper som är en fördel att ha. Låt oss säga att vi har två skalbaggar, en ljus och en mörk, som parar sig med varandra. De får två barn och slumpen gör så att den ena av dem föds lik sin mor (ljus) och den andra lik sin far (mörk). Fåglar i området tycker om att äta skalbaggar till lunch, när de får syn på dem vill säga. Om skalbaggarna fötts i ett område med många ljusa trädstammar att leva i så skulle det vara svårare att få syn på det ljusa barnet men om de fötts i ett område med många mörka trädstammar skulle det vara svårare för fåglarna att se det mörka barnet. Så slumpen avgjorde vilken färg skalbaggsbarnet fick men miljön avgör vilken färg som är mest fördelaktig.