När vi talar om arv så menar vi de gener som vi fötts med, de gener som gynnats genom evolutionen, de gener som vi ärvt av våra föräldrar. Arvet gör att vi föds med artspecifika men ändå individuella grundegenskaper. Vi ser alla ut som människor men Lisa och Karin ser inte likadana ut.

Det faktum att vi föds med vissa grundegenskaper betyder inte att våra beteenden är förutbestämda eller genetiskt programmerade. Förutom vårt genetiska arv så påverkas våra egenskaper (både fysiska och psykiska) av den miljö som vi lever i.

Den påverkan som miljön har på oss kan vara biologisk eller social. Med biologisk miljö menar vi de saker i vår miljö som rent fysiskt påverkar vår kropp och vårt psyke exempelvis alkoholintag, virusinfektioner, mat vi stoppar i oss eller solljuset som träffar vår hud. Med social miljö menar vi istället den miljö som skapas av sociala varelser runt om oss. Vi växer ju alla upp i olika kulturer med olika normer och sociala mönster. Den sociala miljöpåverkan kan exempelvis komma ifrån din utbildning, din uppfostran, din granne eller dina upplevelser då du tittat på tv.

En genetisk ram

Det är alltså inte så enkelt att vi får ett antal gener av våra föräldrar och sedan bestämmer de hur vi kommer att fungera i framtiden, vi är inte så förutbestämda. Men man skulle kunna säga att de gener vi föds med sätter upp en slags genetisk ram för hur vi har möjlighet att utvecklas och den miljö som vi befinner oss i avgör var inom den ramen vi hamnar.

Tänk exempelvis på egenskapen att springa snabbt. Den mänskliga kroppen är ihopsatt efter dina gener du har två ben en viss mängd muskler och så vidare. Den mänskliga kroppen sätts inte ihop på samma sätt som en gepards och vi är sämre byggda än geparder för att springa snabbt. Men även två människors kroppar har skillnader på grund av gener vi har exempelvis olika långa ben och är olika mycket tävlingsinriktade osv. Två personer som har olika gener har alltså olika medfödda möjligheter att springa snabbt. Men dessa två personer har ju inte bara olika gener utan har också vuxit upp i två olika miljöer som har påverkat dem. Den ena kanske har ätit hälsosam och proteinrik mat ofta medan den andre stoppat i sig mera ohälsosam kost. Den ena kanske har haft föräldrar som löptränat och tagit med sig barnen ut i spåren ofta under uppväxten medan den andre endast rört på sig under idrottslektionerna i skolan. Hur snabbt de här två personerna faktiskt springer ett 100 meterslopp då de är 20 år gamla beror alltså på arvet men även på den biologiska och sociala miljö de befinner sig i och har befunnit sig i under sin utveckling.

Person 1

arv och miljö person 1

Person 2

arv och miljö person 2

Här kan man se hur två olika personers förmåga att springa snabbt utvecklas. De gråa linjerna ska visa de snabbaste och långsammaste lägena som personerna kan hamna på pga. genetiska arv. De orangea linjerna visar var inom de genetiska ramarna person 1 och 2 faktiskt hamnar pga. den miljö de har vuxit upp i. Person 1 springer vid en bestämd tid snabbare än person 2 trots att person 2 har bättre genetiska förutsättningar.

Miljön påverkar ditt DNA

Men det är inte heller så enkelt att den genetiska ram som vi föds med är beständig för resten av våra och våra barns liv. Miljön vi befinner oss i kan nämligen påverka vårt DNA. Denna nya forskningslinje kallar vi för epigenetik. Här menar forskare att om en individ befinner sig i en viss miljö så kan generna rent kemiskt förändras och dessa förändringar kan sedan ärvas av denna individs barn. Man har bland annat i en studie visat att barn som haft en far eller morförälder som var utsatt för svält i 10-årsåldern har ett genetiskt medfött skydd gentemot diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. En annan studie visar att höns som lever i en stressande miljö i ökad grad får kycklingar som har medfödda inlärningssvårigheter.

Miljön kan också avgöra om en viss egenskap ska uttryckas eller inte. Om vi tar krokodiler som ett exempel, alla krokodiler har gener som kodar för kvinnliga organ och gener som kodar för manliga organ men det är miljön i vilka äggen läggs som avgör om krokodilen blir en kille eller tjej. Låg temperatur betyder hane och hög temperatur betyder hona. På samma sätt kan vi se att en frånvarande mamma ökar risken för att gener som kodar för depression uttrycks hos barnet. Miljön i form av temperatur eller en frånvarande modersfigur gör alltså att vissa speciella gener aktiveras i individen.

Ditt arv påverkar miljön

Men det är inte bara så att miljön påverkar dina gener det är även så att din miljö påverkas av att du manipulerar och påverkar omgivningen med din biologiska kropp. Ett lugnt och försiktigt barn påverkar troligen de vuxna i miljön till ett mer rofyllt beteende medan ett mer livligt och temperamentsfullt barn kan aktivera mer energi och hetlevrat beteende även hos de vuxna.

Så diskussionen i om det är arv eller miljö som skapar ett beteende är egentligen onödig då frågan är mycket mer komplicerad än så då det som är orsakat av dina gener och det som är orsakat av din uppväxtmiljö inte går att skilja på. Men för att ändå försöka avgöra hur stor roll arvet spelar in i vissa beteenden kan man använda sig av tvillingstudier. Där studerar man enäggstvillingar som separerats vid födseln. Då får man individer som har fötts med samma genetiska material men vuxit upp i skilda miljöer.