Habituering och sensitisering
till sidans innehållTänk dig att du flyttat till en ny lägenhet och för första gången ska sova i ditt nya sovrum. Så fort du släcker lampan och sluter ögonen så lägger du märke till en mängd olika ljud som du inte hörde under dagen. Elementet ger ifrån sig ett irriterande brummande ljud och varje gång det kör förbi en bil utanför fönstret så hoppar du till. Du reagerar hela tiden på de nya stimuli som finns i rummet och din sömn blir störd. Men när du bott i lägenheten en månad och sovit 30 nätter i ditt sovrum så stör inte längre elementet och trafiken din sömn, det beror på att du har habituerat. Habituering är en form av inlärning där individen vänjer sig vid nya stimuli och därför slutar att reagera på dem.
Man skulle kunna säga att habituering är en form av minne. Enligt behaviorister så skapar stimuli i vår omgivning våra responser men en människa kan lära sig att inte reagera om man har erfarenheter och minnen av dessa stimuli. Om vi återigen tänker att du sitter i din nyinköpta lägenhet men denna gång är du bänkad framför tv:n och ditt favoritprogram när du plötsligt hör ett dunkande ljud utifrån trapphallen. När du hör detta oväntade och skrämmande ljud så försätts din kropp i ett alarmtillstånd och gör sig beredd att slåss eller fly ifrån den möjliga faran. Din puls slår hårt när du går mot ytterdörren och tittar ut genom titthålet bara för att upptäcka att det är städerskan som torkar golv. Nästa vecka när städerskan återigen gör rent i trapphallen och du hör detta ljud så reagerar din kropp återigen men denna gång minns du vad ljudet betyder och pulsen går snabbt ned till vilotillstånd igen. Efter den där första månaden i lägenheten blir din enda reaktion på det dunkande ljudet i trapphallen en snabb blick mot ytterdörren.
Habituering skapar mer eller mindre permanenta beteendeförändringar hos individen på grund av erfarenheter. Hjärnan lär sig att inte reagera på stimulus så som dunkandet av en mopp emot väggen eftersom den har upptäckt en regelbundenhet i ljudet. Individens reaktion på ljudet försvagas kontinuerligt vid upprepning. Inlärningen gör att vi kan vänja oss vid nya miljöer och underlättar därför vår anpassning till omgivningen. Dock skall man minnas att människor habituerar oavsett om det är bra eller inte för oss. Vi kan vänja oss även med otrevliga och till och med farliga miljöer.
Exempel på habituering
Första gången du håller din pojkvän/flickvän i handen så får du en pirrig känsla i hela kroppen men efter några år tillsammans reagerar du inte särskilt mycket när denne tar din hand i sin (även om du fortfarande gillar det). Du går in i ett klassrum och irriterar dig på hur högljudd fläkten är men när läraren föreläst färdigt så tänker du inte alls på ljudet. När du åker på semester till ett annat land så lägger du märke till många skillnader i hur landet fungerar jämte mot Sverige exempelvis kanske du noterar att det står väldigt mycket sopor ute på gatorna. Om du skulle välja att flytta till detta land så skulle du snart sluta tänka på dessa sopor eftersom de då tillhör den normala vardagen.
Den här typen av inlärning är inte specifik för människor utan förekommer även hos andra arter som har minneskapacitet. Forskare har även visat att 37-40 veckor gamla foster har förmåga till habituering. Man har då utsatt barnet för akustiska stimuli via moderns buk och sedan iakttagit hur barnets respons, exempelvis rörelser av ben, på ljudet avtagit vid upprepning.
Klicka på bilden för att se hur din hjärna kan sluta reagera på ett stimuli.
Sensitisering
Om habituering innebär att människor blir mindre känsliga för stimuli så kan man säga att sensitisering är habitueringens motsats. Sensitisering innebär alltså att vi blir känsligare för stimuli. Vår reaktion på en stimulus tilltar varje gång stimulus presenteras. Tänk dig en hund som ligger på golvet och sover sedan hörs en smäll utanför fönstret, hunden lyfter på huvudet men ligger kvar. Ytterligare en smäll hörs och hunden höjer nu på öronen rejält och ser orolig ut. När en tredje smäll hörs reser hunden sig upp och börjar gny. Hundens reaktion på ljudet har blivit starkare för varje smäll och nästa gång det smäller utanför fönstret kan hunden reagera med rädsla istället för oro redan vid den första smällen. Hunden har blivit sensitiserad.
Sensitisering är dock inte specifikt bunden till ett stimulus utan en sensitiserad individ visar ofta en ökad reaktion även på andra stimuli under den tidsperiod som denne är sensitiserad. Tänk på hunden som hört smällar utanför fönstret. Efter det smällt utanför fönstret två gånger och hunden börjat bli orolig så smäller en person igen en dörr inne i lägenheten. Hunden som i vanliga fall inte reagerar på smällande dörrar blir nu rädd och gnällig. Det som hänt är att tidigare erfarenheter har satt igång kroppens alarmsystem vilket betyder att kroppen är inställd på att skydda sig själv mot alla typer av faror inte bara emot smällar som kommer utifrån.